Pics

Måste nästan dela dessa bilder här också. Blev dock bara två för filerna var för stora för att laddas upp här men det får duga. Vill ni se fler gå in här!!!  
 
Har en hel del fler bilder att gå igenom också men kolla in andra bloggen så får ni se dom där sen. Hade även här tänkt skriva om läget just nu med orkar inte nu så det får komma sen.

03.17

10 Juli, redan. Och här sitter jag 3 på natten utan sömn, under tiden går huvudet på högvarv och alla tankar snurrar. Jag inser att jag mår betydligt mycket bättre än den här tiden förra året. Jag kunde sitta ute på altanen hela natten och stirra på havet samtidigt som myggorna åt upp mig och jag brydde mig inte för jag var så tom i huvudet. Jag mådde så dåligt så jag kunde sitta och stirra i 5 timmar rakt ut i ingenting. Jag var död inombords. Jag har en väldigt lång väg kvar att vandra men jag har börjat. Och jag måste säga att jag är väldigt stolt över mig själv. Vid den här tiden förra året trodde jag inte att jag skulle finnas idag. Men jag besegrade monsterna i huvudet. Så nu står jag här idag, kanske inte starkare än någonsin, men med ett välmående som är bättre än det varit på 3 år. Jag har mina dippar, vissa värre än andra men generellt så mår jag bättre. Ångesten jagar mig fortfarande, den är fortfarande en starkare kämpe men den kommer jag kanske vinna över en dag också. Men jag är på väg upp. Och jag ska bevisa för mig själv att jag klarar det här. Jag kan klara det jag inte trodde jag kunde. Jag ska bevisa för alla andra som inte trott på mig att jag kan. Jag ska säga fuck jante och bli bäst, och jag ska vara jävligt stolt över det när jag kommer fram. När alla som inte trodde får se, jag ger mig inte förrän den dagen är här. 
 
Nu är det lätt att sitta här och skriva detta, men lite mer jobb att faktiskt ta tag i detta. Vi får se hur det går, jag vill men depressionen kanske tar över igen. Blir jag för svag så låter jag den göra det och där är mitt problem. Det är det allt beror på. Hur jag mår. Och hur starkt allt är. 

Midsommar, Holmön etc.

Idag har jag gett mig själv ett löfte, eller egentligen två, som jag bara måste uppfylla. Saker som jag måste göra för att ta mig ur depressionen och kunna leva och vara lycklig igen. Något som jag ska hålla för mig själv så andra bara ser hur jag mår bättre utan att veta orsaken. Det kommer kännas bra, hoppas jag. Så efter sommaren så börjar det, då ska jag börja leva igen, försöka i alla fall. Nu när jag har lovat mig själv det här ska jag göra det också, inga ursäkter, ingenting som ska stoppa mig. Det är nu eller aldrig. Åh gud jag känner mig så mystisk, som om jag tror att jag är en jättekändis som inte kan berätta något. Haha egentligen är det bara småsaker som jag ska göra men det kommer nog bli stort. Och nej det är inte att jag ska skaffa jobb eller flytta hemifrån även fast det är två saker jag måste göra. Har ju dock ett jobb redan men det är ju bara vikariat men. Ja, ni kommer se med tiden vad det är jag ska göra, förmodligen, om jag fortfarande bloggar då men det lär jag ju göra. Kommer ju upp ett inlägg då och då. 
 
Annars då, har äntligen flyttat ut på Holmön. Det känns skönt samtidigt som det är lite jobbigt då alla andra är hemma och har kul och gör grejer. Inte för att det är säkert att jag skulle få vara med men.... Jaja, har det i alla fall bra här i solen. Dock är jag lite rastlös men gör mitt bästa för att hålla på med något. 
 
Midsommar var trevligt, dock mådde jag inte så bra psykiskt kände jag och hade allmänt mycket ångest. For och va med kompisar på kvällen i alla fall och fick vara med Moa äntligen och det var ännu trevligare. Och nu när helgen är slut är jag kvar här själv i min ensamhet. Spenderar dagarna ute i solen, på soffan eller, ja det var allt egentligen. 
 
Nu får vi se när nästa inlägg kommer upp. Ciao