Let's runaway to the place where love first found us


Helt ärligt; öh jag hatar det inte men nästan. 
Det är litet, trångt, lyhört, man får inte göra om som man vill, har inte plats för något osv. 
Så jag hatar det i stort sett. 
Det enda positiva är typ att man kan duscha hur länge man vill. 
När vi bodde i huset, om jag ville vara ensam kunde jag gå till mitt rum och slippa höra något annat, nu om jag vill vara ensam och går till mitt rum hör jag tvn, om nån går på toaletten, om någon är i köket, då hör jag det. Och jag hatar det. Sen när jag ska sova så vaknar jag när någon går i duschen, när någon spolar vatten i köket, när någon tittar på tv. Ja ni fattar vad jag menar. 
Så jag tycker inte om att bo i lägenhet. Ibland är det skönt men oftast inte.