Q / A

Q: När kommer din berättelse ut? All styrka till dig!❤️❤️❤️
A: Jadu, hade skrivit ganska mycket sen när jag läste igenom den såg jag att det var jättedåligt och ville inte publicera den så jag ska skriva om den, men snart kanske. 
 
Q: Har du något mål med den nya bloggen? Tjäna pengar, bli känd?
A: Mina mål är väl att jag ska få ut något av det, nu menar jag inte pengar eller bli känd, utan typ kunna inspirera människor. Sen om min blogg blir hyffsat stor vill jag visa att man kan börja från noll och att man inte behöver vara världssnygg för att lyckas. Men just nu gör jag det för att det är såpass många som har bett om det och för att jag tycker det är jätteroligt! Både att fota, redigera, inspirera och ha kul! 
Hahhahaha det är nu det kommer sluta med att min blogg blir en flopp och det är 3 stycken som läser den...
 

Men jag ska försöka komma igång med den såfort som möjligt! Måste bara ha lite blandade inlägg, just nu har jag bara förberedda inlägg som handlar om smink typ och det jag ska fokusera på mest är mode, typ shopping och outfits. Så jag ska skaffa lite outfit-bilder och sånt så jag kan ha lite blandade inlägg när jag börjar. Men det är så jobbigt att ta outfit-bilder på sig själv, jag ska alltså stå med en kamera, ett stativ och en fjärrutlösare för att ta bilder på mig själv, det är lite krångligt. Om någon vill hjälpa mig skulle det vara snällt!
 

J A H A

Alltså om jag hade varit någon annan, en väldigt okänslig person, hade jag stått och skrattat åt hur mitt liv ser ut just nu. Alltså verkligen garvat.
Fick reda på att min mattelärare - en av de bästa lärarna någonsin, gick bort i Fredags.... 
Han var bäst, och han var den mest förstående läraren någonsin och förstod allt jag går igenom. (hans pappa dog när han var som mig). Och han gjorde allt för att skolan skulle bli lättare för mig. 
Han var en sån lärare som ingen har något illa att säga om och han var så bra. Han brydde sig verkligen om sina elever. 
Han var bäst och ingen kommer någonsin kunna ta hans plats!
 

Ingen

Jag måste typ vara ensammaste människan på jorden? Och jag trivs väldigt bra att vara ensam men.... Jag får alltid känslan av att ingen riktigt bryr sig, folk vill inte veta, dom vill bara höra att det är okej. Och jag är aldrig någons förstahandsval, det kommer alltid finnas någon viktigare för alla. Men sen är ju jag väldigt negativ och tror alltid det värsta om mig själv. Kan ju vara för att jag blivit väldigt nertryckt hela mitt liv och den enda människan som jag alltid kunnat gå till och veta att personen verkligen bryr sig det är mamma. Hon var min bästa vän och hon fanns alltid där. Och hon var bäst på att lyssna på mig och bry sig om mig. För hon brydde sig verkligen. Och hon fick mig alltid på bättre humör. För jag har verkligen mått skit väldigt mycket genom åren och hon har alltid hjälpt mig. Det är hon som varit den som hjälpt mig upp på mina fötter igen varje gång jag ramlat. Nu har jag inte det längre så hur ska jag ta mig upp nu?