23.07

Nej. Det funkar inte. Aldrig har jag varit så långt ner. Skulle på gymmet idag, åkte dit och satt utanför på parkeringen när jag kände att den kom. Panikattacken. Jag satt där och storgrät, i min bil, på en parkering. Klarade inte av att gå in så jag åkte hem istället. När jag sen kom hem tänkte jag sätta mig och titta på TV. Sitter i soffan och känner att det här går inte. Jag mår så dåligt att det enda jag klarar av är att lägga mig i sängen i mörkret och släppa ut tårarna. Så jag låg där i 3-4 timmar och grät och bara stirrade in i väggen. Ingenting är bra. Jag har aldrig mått såhär. Jag vill bara må bra, när är det min tur att må bra. Jag orkar inte den här skiten mer. Varför skulle mitt liv bli såhär. Jag orkar inte. Och nu gråter jag igen. För 105 gången idag typ. Dom slutar inte, klarar inte av någonting. Jag vill jobba men har för mycket ångest. Jag vill gymma men har för mycket ångest. Jag vill hitta på grejer med mina vänner men jag har för mycket ångest. Jag vill inte det här mer. Jag hatar det här. Låt mig slippa. 


Kommentera:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback